ledsagorna.blogg.se

Den här gången fick jag ge mig ut på tur själv, men det kan vara skönt ibland också. Jag tänkte utgå från Storulvån, gå upp till Tjallingbron, och sedan ta sikte på toppen därifrån. Tänkte samtidigt reka lite vägval längs med Handölan där vi ska vandra med kompisar senare i augusti.

Dag 1 - den 31 juli

Parkerade bilen vid Storulvåns fjällstation. Otroligt mycket folk vid stationen och jag fick parkera längs vägen istället för parkeringen vid stationen. Coronan har gjort fjällvandring mycket populärt, men jag var säker på att min rutt skulle vara relativt folktom.

Efter att ha bunkrat lite frystorkad mat på fjällstationen så begav jag mig iväg söderut längs Handölan (jokk som är starten på Indalsälven). Så fort jag lämnade Storulvån och de leder som utgår därifrån så blev jag ensam. Den led som tidigare gick mellan Storulvån och Gåsens fjällstuga är numera avstängd pga att bron över Handölan drogs med av isen för några år sedan. Istället hänvisas man att gå till Sylarnas vindskydd och sedan vika av mot Gåsen. En omväg på säkert 10 km. 

Jag traskade på oledat (som vanligt) och letade mig fram i den vackra fjällskogen längs jokken. 

Den fina fjällskogen längs Handölan, med Västra Bunnerstöten i bakgrunden.

Efter ca 7-8 km var jag framme vid Tjallingbron, och kunde ta mig över till Handölans östra strand. Nu var det dax för lunch och jag hittade en mycket fin plats längs med Tjallingån strax innan den lilla bron över ån. Noterade denna plats inför kommande fjälltur med kompisarna.

Efter lunchen tog jag sikte på Västra Bunnerstötens topp. Efter någon timme började det bli rejält brant och stenigt och det övergick mer till klättring/scrambling än vandring. Utsikten var dock vidunderlig eftersom vädret var super! 

Väl uppe på toppen hade jag fin utsikt söderut, men på norra sidan av toppen hängde det kvar en del moln, så åt det hållet såg jag inte mycket. När jag stod och beundrade utsikten så kom plötsligt en tjej springande (enda människan jag såg på 2 dagar), och det visade sig att vi var bekanta. Det var nämligen Alexandra Nilsson, som håller på att bestiga alla de 178 toppar som finns i Jämtland, och detta visade sig vara den 50:e toppen! Fick en trevlig pratstund och även lite hjälp att ta ett toppkort på mig.

Envisa moln på norra sidan av toppen

Började sedan vandra längs toppkammen på Bunnerstöten, vilket var mycket vackert och spektakulärt. Kunde såsmåningom titta ner på både östra och västra Bunnertjärnarna. Valde att gå ner till västra Bunnertjärn för att leta upp en lämplig tältplats. Hade länge velat tälta där, men det hade aldrig blivit av även om jag varit uppe vid tjärnen flera gånger. Det var mycket vackert, med den grönaktiga västra Bunnertjärn, den dramatiska bergväggen upp mot toppen och utsikten bort mot Snasahögarna. Hittade efter en del letande den minst steniga plätten (inte lätt att hitta här uppe), där jag kunde sätta upp tältet. Solen stekte och det var i stort sett vindstilla.

Vy från toppkammen ner mot östra Bunnertjärn 

Vy från toppkammen ner mot västra Bunnertjärn 

Tältlägret vid västra Bunnertjärn 

Hade en fin och varm kväll vid och i tältet. Var dock för varmt att krypa ner i sovsäcken. När solen såsmåningom gick ner så svalnade det snabbt och jag kunde lägga mig i sovsäcken och somnade gott. Vaknade mitt i natten av att det blåste rätt bra, men tältet stod säkert.

Dag 2 - den 1 augusti 

Vaknade till ännu en solig dag, och lagade frukost och luftade sovsäck mm. Planerade att gå en helt annan (kortare) väg tillbaka, bla pga av en ömmande hälsena. Jag hade inte riktigt lyssnat på kroppen... Hälsenan var ansträngd efter Sarekturen, och jag hade inte vilat tillräckligt.

Gick nu istället rakt mot Storulvån, vilket innebar ner genom västra Bunnerskalet, över Laptentjahke, och slutligen vad över Handölan. Det visade sig vara en riklig blomsterprakt på väg ner från Bunnertjärn, och jag stannade många gånger och fotade och prövade att artbestämma. Har blivit lite av en ny hobby på fjället. Kul!

Blev kämpigt att ta sig över Laptentjahke med den ömmande hälsenan, och jag fick trycka mig upp bit för bit med den andra "friska" foten. Till slut bar det av neråt, och det gick bättre. När jag nästan var framme vid Handölan, så stötte jag på något tråkigt. Det stod en gammal skrotbil i skogen... Jag blev näst intill chockad. Hur hade den kommit hit? Varför? Hur tänker man? Detta är ju ett ytterst känsligt naturreservat! Tog kort och noterade på kartan var den stod, och kontaktade Länstyrelsen i Jämtland direkt när jag kom hem. De var mycket tacksamma för upplysningen och skulle omedelbart undersöka möjligheterna att få bort bilen.

Hittade ett lämpligt vad över Handölan nästan rakt nedanför skrotbilen. Det är normalt ett tufft vad att ta sig över Handölan, men eftersom det inte regnat på ett tag var det något lägre vatten än vanligt. Dock ändå inget att rekommendera för ovana vadare.

Gick den korta biten tillbaka till fällstationen och åt deras lunch innan jag åkte tillbaka till Åre. 

2 härliga dagar, och jag kände att jag var redo att börja jobba. Juli hade ineehållit 3 fjällturer, och jag var (för tillfället) rätt nöjd! Dock är 2 turer till inplanerade under hösten! Mera om det senare i bloggen.