Kall solotur i Bunnerfjällen, den 23-25 januari 2021
Precis som förra året så ville jag göra en vintertur i januari, dels för att uppleva det vackra midvinterljuset på fjället, dels för att testa utrustningen i riktigt bistra förhållanden. Tanken var att skida från Ånnsjön, via Bunnersjöarna, Stensdalen, och avsluta i Vålådalen. Det skulle bli en solotur, eftersom jag inte lyckats få med mig något sällskap.
Redan under bilresan på väg upp till Jämtland började jag tvivla om den planerade turen var realistisk. Det hade snöat kraftigt senaste veckan, och det fortsatte att eskalera till snöstorm under torsdagen. Jag sköt på starten till lördag morgon istället för fredag morgon, eftersom stormen skulle bedarra under fredagen. Vidare låg det nu en dryg 1/2 meter fluffig nysnö i terrängen.
Den 23 januari
Vaknade till ett strålande väder, sol och relativt lätta vindar. Var dock kallt, ca 15 minus. Hämtade hyrpulkan på Outdoorbuddies i Åre på morgonen. Skulle denna gång testa den nya Jemtlander-pulkan, som jag funderat på att köpa. Dottern skjutsade ut mig till startpunkten och kort därefter var jag ensam kvar vid vägkanten. Jag hade lovat att höra av mig till familjen, om jag ändrade min planerade tur, vilket det fanns stor risk att jag var tvungen att göra.
Packning av pulka vid Ånnsjön
Klar för avfärd. Vägen bakom mig bär upp på fjället.
Så fort jag tog de första stavtagen, så kände jag hur jag sjönk ner djupt i snön... Det här skulle bli tufft! Började med att skida på en gammal väg (oplogad så klart) som gick upp till ett nedlagt täljstensbrott. Redan i första backen kände jag att det inte alls fäste under skidorna. Satte på stighudarna, men det hjälpte inte heller. Snön var för fluffig. Fanns inget fast underlag att trycka emot. Jag fick saxa/gå uppför istället. Det var ju bar typ 5 km uppför och 300 hm..., innan det skulle börja flacka ut.
Mjukt...
På väg uppåt längs vägen
Jag slet verkligen på uppför, och efter ett par timmar hade jag nått slutet på vägen och fortsatte därefter uppåt genom fjällbjörkskogen. Tog en sen lunch, och kände att jag tömt mig rejält på energi.
Lunchstopp, efter att vägen tagit slut och jag fortsatt upp i fjällbjörkskogen
Efter lunchstoppet fortsatte jag uppför i den vackra fjällbjörkskogen, men insåg att jag inte skulle nå fram till Bunnersjöarna denna dag. Dessutom blåste det en del, varför jag gärna ville hitta lite lä nere i skogen för att slå upp tältet. Hittade en lämplig tältplats bakom en kulle, där jag började fixa lägret.
Grym pulka! (Jemtlander 17)
Trött kille...
Tillplattning av snön där tältet ska stå
Tältet på plats!
Mysigt i tältet!
Fotgrop utgrävd och lite trevlig belysning på plats
Bensinköket fick stå på ganska mycket. Mycket tid går åt att smälta snö när man är på vintertur
Tältplatsen dag 1
När tältet var uppe och lägret fixat lade jag mig ner i tältet en stund. Kände mig helt slut efter den här första dagen, och var så trött att jag t.o.m. inte var hungrig, vilket givetvis var mindre bra. Efter någon timmes vila kom dock aptiten tillbaka, och jag frossade i lite frystorkat.
Gick och lade mig tidigt (inte mycket annat att göra eftersom mörkret kommer tidigt), och började läsa på en bok. Meddelade familjen att jag hade ändrade färdplaner, och att det fick bli en kortare tur än planerat. Det var varm och gott i sovsäcken och jag somnade gott!
Den 24 januari
Vaknade till ett lätt snöfall och en måttlig sydlig vind. Prognosen sa dock uppklarnande och avtagande vind, skulle dock riktigt kallt. Ner mot -20... Det hade snöat rätt mycket under natten, varför det inte varit särskilt kallt. Jag hade inte frusit någonting under natten.
Lite insnöat tält efter nattens snöfall
Min plan var att fortsätta upp mot Bunnersjöarna och slå läger där på lämpligt ställe.
Jag åt frukost, smälte snö..., och rev lägret. Fortsatte sedan uppåt mot kalfjället genom skogen. Det var fortfarande mjuk, icke bärande snö, så fort gick det inte! Jag hoppades att snön skulle vara mer vindpackad och hård uppe på kalfjället.
Det är ett mycket vackert område att skida fram igenom, med små kullar som man får snirkla sig runt. Pulkan fungerade mycket bra! Flöt fram uppe på den mjuka snön, även om den var rätt tung.
När jag efter någon timme kom upp på kalfjället så blev underlaget bättre. Det låg en del lössnö, men det fanns en hård vindpackad botten under. Dock var sikten riktigt dålig, sk white-out, så jag såg bara några 100m framför mig. Fick bli att ta hjälp av GPS och kompass. Jag hade inte fortsatt uppåt om inte prognosen lovade uppklarnande frampå dagen, men eftersom jag visste vilka vackra fjäll som fanns där i dimman så var det lätt att motivera sig att kämpa på uppåt.
Äntligen uppe på kalfjället, men tyvärr lite sämre väder
Inga fjälltoppar som syns, men de finns där...
Efter ett par timmar hade jag kommit fram till Norra Bunnersjön, och jag skidade längs sjökanten bort mot det gamla samvistet som ligger mellan norra och södra Bunnersjöarna.
Samevistet
Bestämde mig för att det var dax att äta lunch och tog skydd för vinden bakom en av de gamla samestugorna. Tyvärr är det ganska skräpigt och nedgånget runt de gamla stugorna...
Lunchplats i lä bakom en stuga
Tanken var att tälta mellan Bunnersjöarna, men det blåste mycket kallt från söder, och fanns ingen skyddande kulle att slå upp tältet bakom. Bestämde mig för att istället kolla om åsen norr om Norra Bunnersjön skulle kunna er erbjuda skydd mot vinden, och skidade över sjön.
Dock visade sig att väldigt mycket snö hade samlats på norra sidan av åsen, varför det kändes riskfyllt att tälta precis nedanför denna driva. En minilavin skulle lätt kunna begrava tältet. Skidade istället upp på åsen, och upptäckte att vinden nu lagt sig nästan helt! Bestämde mig för att istället slå upp tältet vid stranden av Norra Bunnersjön. Jättefint läge och grym utsikt över alla toppar som började visa sig, och även solen kom fram en stund.
På jakt efter tältplats bakom åsen, vilket visade sig vara för riskfyllt
Tältplats dag 2
Tältet på plats vid strandkanten
Solen tittade fram en stund innan den gick ned för dagen
Mörkret kommer tidigt så här års
Kvällen var mycket kall och klar, och jag insåg att natten skulle bli bister. Smälte snö, åt middag och fixade med utrustningen. Innan jag skulle krypa in i sovsäcken tog jag en lite "löptur" uppe på åsen för att få upp värmen. Vidare hade jag en vattenflaska med varmvatten som jag stoppade in in i sovsäcken; skönt! Läste bok och åt lite godis, innan jag somnade gott.
Vaknade fram på småtimmarna av att jag frös, trots min grymma sovsäck. Gick upp och kissade (brukar kunna hjälpa om man fryser), och förstärkte klädseln något. Det var nu riktigt kallt! Jag hade ingen termometer, men det var betydligt kallare än de ca -15 jag haft tidigare.
Otroligt vackert på natten med magisk stjärnhimmel och månsken
Jag blev aldrig riktigt varm igen, men somnade ändå om.
Den 25 januari
Vaknade och frös. Försökte tända gasollampan, men det gick inte; gasolen var stelfrusen! Hur kallt hade det varit egentligen!? Primus vintergasol ska klara -22 grader, och nu var gasolen helt frusen/stelnad... Ville få i mig lite frukost för att få upp värmen, och hade preppat en termos med varmvatten kvällen innan så jag kunde göra iordning en gröt. Skulle äta ett ägg jag kokat dagen innan, men det var totalt sönderfruset och gick inte att äta. Försökte klämma ut lite tubpålägg på en macka, men den var stenhård/frusen. Det som blev "räddningen" var en liten bit torkat renkött som jag hade med mig, som jag låg och karvade små bitar av. Tuff frukost!
När jag kommit ur tältet fick jag en mycket fin gryning, med tilltagande midvinterljus över fjälltopparna. Såg ut att bilen kanondag!
Gryningens faser i tre olika bilder; magiskt!
Utrustningen som stått ute över natten var helt "rimfrostad"
Packade ihop lägret direkt efter frukost och började skida tillbaka mot Ånnsjön. Jag skulle bli upphämtad på tidig eftermiddag, och turen ner skulle gå betydligt fortare, men jag kände att det var nödvändigt att vara i rörelse för att hålla
värmen. Man blir lite ödmjuk i dessa förhållanden, och tänker verkligen till innan man tar ett beslut. Tog det mycket försiktigt på nervägen. Skulle något hända, är marginalerna små i denna kyla.
Så vackert! Snasahögarna i fjärran
Fin vy när man blickar tillbaka mot Bunnerfjällen
När jag kommit ner i skogslandet började solen värma, och jag hade ett mycket behagligt lunchstopp på en myr, med fin utsikt.
Lunchstopp
När jag kom ner till vägen jag blivit avlämnad vid, så var det ca 2 h innan jag skulle bli hämtad, varför jag skidade tillbaka till Handöl längs vägen, för att hålla värmen.
Framme i Handöl, och inväntar skjuts
Blev upphämtad av dottern, och då visade biltermometern -15, och jag som tyckte det var ganska "varmt". Ja, man anpassar sig snabbt! Lärorik och fin tur var det i vart fall. Nästa tur kommer vara under lite varmare och ljusare förhållanden. Tack
för denna gång!
/Arne